Sedan en tid tillbaka har det varit tal om att den myndighet som hittills haft ansvar för integritetsfrågor beträffande dataskydd och liknande, nu ska få en ansiktslyftning och därtill ett nytt namn. Den tidigare Datainspektionen kommer alltså att få namnet Integritetsskyddsmyndigheten. Vad ska det vara bra för, kan man undra.
Utökat ansvar inom integritetsfrågor
Det största skälet till att Datainspektionen står inför en förvandling, är att den ”nya” myndigheten ska få mer ansvar angående personlig integritet som sker via nätet. De ansvarsområden som tidigare låg på Datainspektionens axlar hade inte tillräckligt att göra med dessa typer av frågor, vilket gör att de har breddat sitt arbetsfält. Regeringen har skjutit till 30 miljoner kronor för detta utökade ansvarsområde, till följd av alla integritetsaspekter som har tillkommit.
Syftet är i grund och botten att värna om privatpersoners integritet i takt med att den digitala utvecklingen går framåt så att folk kan leva som vanligt utan att vara rädda för läckage av uppgifter. Det kan gälla alltifrån att logga in på sin internetbank till att investera i fastigheter och lösa mycket av affärens skeden online, genom transaktioner, delning av uppgifter osv.
Huvuduppgifter
Mycket som Datainspektionen redan har kunnighet inom, kommer att kvarstå, men det finns dock 
flera punkter där man utökar sitt arbetsområde. Myndighetens rådgivande roll kommer att öka mer än tidigare, vilket innebär att företag och staten ska kunna använda sig av alltmer avancerade tjänster och samtidigt få råd och tips huruvida dessa system motsvarar säkerheten.
Något som Datainspektionen kan skatta sig lyckliga över, är att de tilldelas 30 miljoner kronor mer för en kolossal satsning på GDPR. Inom EU har man nämligen tagit fram ett nytt regelverk, vilket Sverige också tvingas följa. Dessa medförda resurser ska hjälpa till att bana väg för nya integritetsskydd och stöd i utvecklingen av de digitala tjänsterna.
Integritetsskyddsmyndigheten ska naturligtvis följa upp respektive åtgärder och rapportera till staten och regeringen om något har misslyckats samt vad som tål att förbättras osv. På samma gång får man fler befogenheter och får rätt till att utfärda olika typer av sanktionsavgifter samt att behandla rapporter av olika slag.
När sker förändringen?
Det är under 2019 som både namnbytet och förändringarna kommer att träda i kraft, men detta kommer dock att ske gradvis och inte med en gång. Det tar alltid tid att omorganisera en myndighet och få allting på plats. Men beslutet har varit resultatet av en pågående diskussion alltsedan det digitala livet har upptagit allt större plats i samhället. Därför är man i regeringen trygg med att myndighetens ansvarsområden expanderar och ser till att värna om hela svenska folkets integritet. Namnbytet är helt enkelt bara ett nödvändigt ont för att göra det tydligare för folk att veta vad myndigheten står för.